Vredesvillan goes Campingmisär

Det senaste året har renoveringen varit lite som ett kafferep med sju sorters kakor: för mycket att välja på och inget av alternativen är speciellt tilltalande. Jag har helt enkelt inte vetat vad jag skulle börja med. Beslutet föll på att måla fasaden. Mina trogna läsare (ja, alla tre av er) vet att jag har en tendens att angripa projekt från alla kanter samtidigt, och sedan leva i kaos tills det är klart. Men som 29årig människa och 3årig husägare verkar jag ha lärt mig en gnutta. Målbilden var alltså att måla två sidor i år, den slitna östersidan och framsidan. 

Tre veckor semester, hälften så mycket byggställning som hade behövts, en del musikkonflikter och slutligen en helg med skylift var det som krävdes. 

Upplyft inneboende

När bilden togs hade jag svårt att välja om jag skulle skräna Rocket Man, Space Oddity eller Montenegros helt sjuka eurovisionbidrag (https://www.youtube.com/watch?v=rQ1BXJpfa4I)

Klart!

Men nu heter ju bloggen Vredesvillan av en anledning, och hittills hade arbetet fortlöpt relativt smärtfritt. Det här huset är ibland som en senil tant på ålderdomshem, den sorten som gömmer matrester i byrålådorna och spottar ut sin medicin i protest. Vi har alltså varit snälla mot den gamla tantan, skrapat bort färgflagor, tvättat bort svartmögel från takfoten, skummat ihjäl ett getingbo, lagt takpannor till rätta och gett henne två lager fin täckfärg i tonad vit. Men var hon nöjd? Icke! En vecka efter slutfört arbete la vattenpumpen av totalt. Idag har jag i bästa Mad Max-anda stulit vatten från mina föräldar, och kissat i en bunke. Det är som att campa, fast utan motionen, samvaron och naturupplevelsen.

Köksbilder

"Man äter med ögonen också" säger vissa, antagligen samma människor som drabbas av ögoninfektioner ofta. Men nu ska era ögon få smaka på bilder på mitt kök, i nästan helt färdig form!

Vaniljsåsens rike

Badrummet i fråga har ett av de minsta handfat jag någonsin sett, och är ungefär lagom stort att backa in i. Vid något tillfälle har någon tänkt "hur får vi detta väldigt lilla rum att kännas lite rymligare, och liksom fräscht? Jag vet! Vi målar allt vaniljsåsgult! Högblankt vaniljsåsgult!" Och så skred de till verket. Tak, väggar och lister översköljdes av en våg av ljust varmt gult.

Utanför det lilla badrummet finns en liten hall, ett slags luftslusslösning för att slippa kontaminera resten av övervåningen med odör från hyresgästen. Denna hall är målad i samma högglansiga elände, men mer i nyansen "rå skalad potatis som fått ligga framme". För att piffa till det hela tapetserades en vägg i en blommig tapet med lite korstygnsstuk. Jag är faktiskt inte helt säker på att jag ogillar den, men den sveptes med i dagens målarmani. 

Jag har väldigt länge tänkt rycka upp mig och måla om både hall och badrum. Men människan har tre motivationer: lathet, girighet och kåthet. Latheten har segrat, tills idag, när jag var på banken för att söka lån för att renovera butikslokalen. För att få låna mer behöver huset värderas upp av en mäklare. Vad gillar mäklare? Ingen jäkla aning, men ingen blir glad av potatisgrått och vaniljsåsfärgat. För närvarande är båda rummen i det där deppiga stadiet av renovering: första färglagret är målat. Allt är flammigt, gråvitt med fläckar av vargult och ångestgrått. Man undrar "varför jobbar jag så mycket för att göra saker ännu fulare?" För att jag är en girig jäkel. Och för att det blir fint sen. Återkommer även med bilder på det färdiga köket, när jag slutat ha semester och ignorera städningen.

Köket, eller en kavalkad av dåliga beslut

Köksrenoveringen är i slutfasen, och Vredesvillan hade inte gjort skäl för sitt namn om jag bara hade lagt upp bilder på blanka bänkskivor och bilder med kort skärpedjup på basilikaplantor. Därför tänkte jag lista allt som gått fel under detta projekt.

1. Missa detaljen att rörmokare måste anlitas. Invänta rörmokare.

2. Räkna inte på tapetåtgång. Invänta ny tapet. 

3. Räkna fel på tapetvåder. Invänta ännu mer tapet.

4. Fråga inte om hjälp på ikea. Köp ett överskåp istället för ett underskåp.

5. Fråga inte om hjälp på ikea igen. Köp ett för litet underskåp.

6. Behåll inte kvittot från ikea. 

7. Bär inte andningsmask under golvslipning. Få lungsmärtor och dödsångest.

8. Skär till en bit väggplatta. Släng denna. 

9. Mät inte diskbänken. Köp ny diskbänk, slå över ett slag och vänta 7 arbetsdagar på ny diskbänk.

10. Sätt väggplattor med PL 600. Plattorna faller av, och luckrar upp väggfärgen. 

11. Köp en spis med norsk kontakt. 

12-19 Försöka montera skenorna till kökslådorna på rätt sätt. 

Inspektion

"detaljbild"

Back with a vengeance

Jag är tillbaka! Frånvaron har inte berott på brist på renoveringar, utan på gammal hederlig inspirationsbrist. Jag har helt enkelt haft för roligt med köksrenoveringen. Ett tag höll jag på att bli en "ljust och fräscht med öppen planlösning"-renoverare. Harmonin klingade inom mig medans jag målade köksinredning. Lugnet sänkte sig när jag satte gipsskivor i matrummet. Små skogsdjur kom fram för att se på när jag slipade spackel. Så vad gör en konstnär när hen tappat all inspiration? Försöker hitta en musa. I mitt fall blev det en kombination av golvbehandling och en facebookgrupp.

För att hålla mig a jour med fienden (värmeljushetsarna) gick jag med i en grupp om renovering och inredning. Mina förväntningar infriades med råge. Många frågar oroat om det blir för mycket med två blockljus på den shabby chic-slita byrån. Det andra lägret är Vettvillingarna. Sådana som sätter kontaktplast på varje ledig yta, eller TAPETSERAR GOLVET. Låt mig berätta varför det är en jättedålig idé att TAPETSERA GOLVET. För att om några år, när en sansad, vuxen människa tar över ditt hus, så måste hon eller han få bort helvetet. Och det går inte. Det går inte att skrapa bort allt. Att slipa resulterar i något slags svart klet, eftersom tapeten sugit i sig golvlacken. Att blöta ner och skrapa fungerar marginellt bättre. Enda metoden verkar vara komplett jävla övervåld. 

Faux svartmögel är vårens trend från Frankrike

Nyårskarameller

I siffror:
11 nersågade träd
2 avklippa sladdar (som resulterade i en vecka utan internet, hoppsan)
5 brännskador (2 renoveringsrelaterade)
3 soldagar under semestern
1 trasig tvättmaskin
1 1/2 vecka av diskande i badrummet pga stopp i vasken
0 möss i fällorna
1 stukad fot (fall från låg trädkrona på låg höjd)
1 helrenoverat trapphus inklusive trapp
3 ömma väggord
1 1/2 vecka av diskande i duschen pga stopp i rören under vasken, vilket gav:
1 välsaltad rörmokarräkning. Rörmokare är som vilda djur, de känner doften av rädsla och desperation

Kinder, Küche, Kirche

Hepp Hepp, dags för köket! Jag skulle kunna måla en bild i ord, men varför göra det när jag har bristfälliga kunskaper i en bildredigeringsapp i min nya telefon som jag knappt förstår? Låt oss börja från början.

  Det här är mitt kök. Det är inte bara fult, det är även rätt opraktiskt. Spisen är tokigt placerad, alla arbetsytor är i princip oanvändbara. Alla luckor är dessutom täckta i en plastig strukturtapet i en kulör som jag inte ens vet vad jag ska kalla. Ångestbeige? Bedrövelsebrunt? Den får mig att tänka på stela familjemiddagar där alla bär flaskbottnade glasögon och virkade västar.

Efter att ha förbannat mänsklighetens svekfullhet osv, beställde jag mig äntligen en spis som tröst. Dags för köksrenovering med andra ord. Som den noggranna, beräknande och sansade person jag är har jag MÄTT, RÄKNAT och GJORT BUDGET. Förstår att ni blir oroliga, men ingen fara. Ni kommer få veta hur det går sen. Ikeatrippen förra helgen var förvirrande, men gick bra. Inga större komponenter verkar ha glömts, och min budget stämde mycket bra.

Vi kan börja med min åttaveckorsförkylning. Jag verkar ha drabbats av något slags lungpest, som hängt med mig sen början av oktober. Jag har hostat upp saker jag inte ens vill tänka på vad det kan vara. Blod är den trevligaste komponenten. På akuten sa de att jag inte hade lunginflammation eftersom jag saknade pip-ljud och feber. Gick tillbaka till jobbet, och blev sjuk igen. Och igen. Har just avslutat fyra dagar hemma, som spenderats med att sova 18 timmar per dygn, hosta och äta potatisbullar.

Den tiden jag varit vaken har jag försökt demontera köksskåp och bänk ut mot matrummet. Den mycket exakta skissen till vänster visar hur det är tänkt att gå till. Människorna som byggde det här köket har uppenbarligen tänkt att det ska överleva Godzilla, alla stormar från a till j, insjötsunamis och Pernilla Wahlgren. Allt är förstärkt. Och spikat så ända in i djävulens ändtarm. Jag har sett mindre spik i spiklådor. Det är som att han killen i Hellraiser gått in i köket och nyst upprepade gånger. Kanske inte världens bästa grej att ge sig i kast med när ens energifönster är ca 10 minuter långa, och man blir andfådd av att stå upp. Nåväl, har man stoppat in halva kan man lika gärna fortsätta, som flickan sa. 

Så här ser det ut nu. Tanken var att väggen skulle bort, och skapa en sån där halvöppen planlösning mot matrummet. Spis och takhängd köksfläkt är inhandlade, precis som skåp, luckor och dörrknoppar. Då yttrar min far de magiska orden. "Du, jag är rätt säker på att den där väggen är bärande." 

Den där känslan av att plötsligt lägga i tvåan istället för fyran när man kör bil? När du lyssnar på en cool spellista med något creddigt band och Manboy shufflas fram? När hemsläpet har samma ovanliga efternamn som en själv? Så kändes det. Och känns lite fortfarande. Antagligen har jag tre alternativ:

1. Avlasta den bärande bjälken. Snyggt, men massor av jobb och extra kostnader.

2. Behåll väggen och ställ dit bänk och spis ändå. Lite jobb, men opraktiskt och inte så snyggt. 

3. Dissekera väggen och hoppas på att kunna behålla reglarna och ingen "fyllning".